Dan före dan i Målajord

Dan före dan i Målajord. I morgon är det årets kanske bästa dag här i vårt paradis, åtminstone om du frågar våra barn. Jag plockar in grönsaker från mitt eget trädgårdsland. I köket bakas det tårta och hackas ägg, lök, äpplen och sill till gubbröran. Den här gången testar vi också att göra inlagd aubergine som veggoalternativ till sillen.

DSC_0048

Det är full aktivitet i hus och trädgård, men vi tar oss även tid att cykla ner till sjön (lillebror för första gången hela vägen på egen tvåhjuling – vilken frihet!) för ett bad i ljummen sommarsjö.

DSC_0030

På vägen hem hinner vi stanna en stund och titta på en humla på besök i en av de stora blåklockorna vid vägkanten. Plocka några blommor till morgondagens stång.

DSC_0043 DSC_0047

Jag vet inte hur många år vi har hållit på, men bebisar har blivit tonåringar och småbarnsföräldrar har blivit medelålders. År efter år kommer vänfamiljerna till oss, de flesta varje år, några bara ibland. En familj har sagt att om vi kommer på tanken att sluta med våra Målajordsmidsomrar måste vi meddela dem senast vid jul, så att deras barn ska få chans att vänja sig vid tanken långsamt och inte bli alltför traumatiserade.

Upplägget är ungefär detsamma vartenda år – och verkar uppskattas av alla. En Stockholmsfamilj kommer några dagar i förväg för att hinna med lite extra lantismys. Vi kör sillknytis till lunch och grillknytis till kvällen. Det blir hembakt fika producerat av oss Målajordingar. Kransbindning och midsommarstång förstås.

IMG_9379 IMG_9376

Då och då blir vi lite wild and crazy. Som förra året, när vi gjorde en midsommarstång i form av en feministsymbol i stället för den traditionella fallosvarianten på initiativ av våra medvetna tonåringar. Och överraskade gästerna med att förnya våra bröllopslöften. I år ryktas det om både öppen scen och allsång.

Nästan alla sover över, så varenda säng och de flesta golv blir proppfulla; somliga år tältas det i trädgården också. Och så äter vi en riktigt lång midsommarfrukost tillsammans allihop – ofta med regnet strilande utanför.

DSC_0021Kanske är det som jag bloggade om på Livstid för ett antal år sedan, att jag uppskattar våra midsomrar en lite extra mycket på grund av att jag inte hade så många kompisar och periodvis var mobbad som barn. Den här fantastiska gemenskapen är liksom ingenting jag tar för givet, jag är så oändligt tacksam. Namaste och GLAD MIDSOMMAR, kära bloggläsare och poddlyssnare!

Maria

Poddavsnitt 28: Att våga ifrågasätta normer. Ett samtal med Fredrik Warberg

I det sista poddavsnittet den här sidan Sommarsolståndet får du möta Fredrik Warberg, en av initiativtagarna till Tidsverkstaden, som sedan millenieskiftet arbetat med att inspirera människor till att reflektera över hållbarhet – för såväl individen om för samhället i stort – utifrån ett livskvalitetsperspektiv.

Vad händer om vi vågar gå emot samhällets normer om vad som betraktas som framgång? Vad innebär det att vara rik på riktigtHär och här hittar du det omfattande samtalsmaterial (alltihop helt gratis) som Fredrik har varit med om att ta fram.

Maria

Inspiration i sommartråkköket

Sommarlov och semester är underbart – färre tider att passa, mer utrymme för kroppsarbete och gemenskap. Men det är en sjuhelvetes massa mat som ska lagas när hela familjen plötsligt är hemma DSC_0003precis hela tiden. Därför har vi de senaste åren försökte hitta på lite nytt kring matlagningen för att det ska bli en smula roligare. Årets sommarlovsköksutmaning är att laga mat från en massa olika länder. Vi fyller på listan efterhand.

Det kan antingen handla om att laga något vi redan brukar göra – men på ett mer traditionellt sätt, exempelvis italiensk pizza och mexikanska tacos, inte Svennebanan Style. Men framförallt vill vi upptäcka och testa maträtter som vi inte har prövat (eller som i alla fall inte alla familjemedlemmar har prövat) tidigare.

DSC_0028Barnen är med i alltifrån planering till matlagning, och om möjligt spelar vi musik från det aktuella landet och pratar om det medan vi äter.

Hittills har vi lagat sushi och ratatouille. Till den senare lyssnade vi på La Marseillaise och mor i huset berättade om äventyr från ungdomliga tågluffar och gatumusikantturnéer i Frankrike. Har du tips på maträtter som du absolut tycker att vi borde testa – helst utan kött (eller möjligt att göra vegetariskt, eller med fisk/skaldjur)? Tipsa oss gärna!

Maria

DSC_0045

DSC_0050DSC_0020DSC_0036

 

Good enough eller top notch?

Kom när ni vill. Räkna med lite lort både i hus och på människor, men det står ni väl ut med.
Absolut! Då kan vi komma oduschade.

Två lantisfamiljer planerar lördagskvällshäng. Jag älskar det. Jag älskar att inte behöva duscha, sminka mig eller städa huset för att kunna umgås. Med min bästa vän och kollega Saras familj är det verkligen så. Vi är så trygga med varandra att vi inte behöver några yttre fasader för att fungera ihop. Det är okej med smulor på golvet, en diskbänk full av disk och oftast kör vi knytisvariant till den delade måltiden.

DSC_0009

I lördags, till exempel, hade vänfamiljen med sig en bunke falafelsmet, en packe pitabröd, grönsaker och jordgubbar inhandlade på vägen samt en matberedare med en halvvägsfärdig hummus. Vi kompletterade med halloumi, guacamole, tzatziki och rabarberpaj. Och så blev det en sån där härligt innerlig kväll med massa god mat, en stunds kubbspelande där den mest intensiva striden var mot knotten omkring oss, och så förstås: goda samtal, bland annat en runda där alla närvarande, barn såväl som vuxna, berättade om sina förväntningar inför sommaren.

DSC_0007

Efter min sjukskrivning för utmattning för många år sedan blev en av mina överlevnadsstrategier att släppa på perfektionskraven, att bli lite mer good enough. Jag insåg att jag inte måste vara bäst på precis allting samtidigt. Att världen inte går under om jag inte alltid är påläst till tänderna, väntar mer än fem minuter med att svara på ett mejl eller inte har välstädat hemma. Det är inte alltid lätt, långt därifrån, men min förändrade inställning har gjort stor skillnad i mitt liv. Jobbmässigt förstås, inte minst under mina år i den prestationsfokuserade universitetsvärlden. Och Drömmen om Målajord hade nog aldrig sett dagens ljus om jag inte hade vågat tänka “Nu kör jag trots att jag inte kan allt om podcasting, och så får jag lära mig under resans gång!”. Men också på många andra plan. I hemmet. I mitt föräldraskap. I fråga om löpning, yoga och meditation.

Jag har blivit bättre på att inte jämföra mig med alla andra samtidigt, som vi så lätt gör när vi ser att X är superbra på något, Y suberbra på något annat och Z superbra på en tredje grej. Och så tror vi att vi måste hinna och kunna och göra allt det där perfekt – och tio saker till.

DSC_0014

Men, tänker du då, ska jag nu bli en mellanmjölksmänniska som bara gör allt lite halvdant? Icke då. Det finfina med att bli mer good enough är att jag får tid och energi över för att lägga hela min själ när det verkligen finns fog för det. Jag vet exempelvis inte hur många timmar jag lade ner på TEDx-föreläsningen om att följa min inre röst – som jag insåg skulle kunna bli ett sätt för mig att nå ut med mina tankar. Där fanns good enough inte på kartan. Jag använder mig alltså av någon sorts skala där jag på vissa områden tillåter mig att vara ganska usel (städning), på andra tycker att jag duger om jag är ganska bra (podden) och så ibland ger 110% (TED).

DSC_0012Ett sådant där 110%-projekt just nu är inspirationshelgen här i Målajord den 1-3 juli. Helgen är fulltecknad med reservlista och jag vill verkligen att det ska bli en riktigt härlig upplevelse för alla deltagare. Då räcker inte good enough. Jag anstränger mig till det yttersta för att huset ska vara i toppform, vilket innebär att jag nu är igång med fönsterputsning och annat som jag inte ägnat mig åt på åratal, eftersom jag som sagt ofta ligger snäppet under good enough på hemmafronten. Jag planerar god mat och bakar bröd, bullar och kakor för att deltagarna ska få njuta. Hela huset är uppochnervänt av städning, målning och bakning, det är massor att göra, men jag har gott om tid och behöver inte stressa. Tycker till och med att kaoset är ganska så underbart.

Och så planerar Sara och jag ett program som vi hoppas ska kunna ge varje deltagare en alldeles lagom kombination av inspiration, reflektion och avkoppling. Om det blir topnotch eller bara good enough återstår att se, men vi tror på det första, och om du skulle vara sugen på att delta i en ny inspirationshelg i höst får du gärna höra av dig på maria@livstid.nu så sätter vi dig på intresselistan (ingen bindande anmälan).

Finns det områden i ditt liv där du skulle kunna tillåta dig att vara mer good enough, eller rentav lite usel emellanåt?

Maria

Baka sitt eget bröd – pretto eller praktiskt?

Jag hör ibland hur det raljeras över den som bakar sitt eget bröd själv – eller odlar grönsaker, syltar och saftar. Att det är så fruktansvärt pretto. För det första har man ju verkligen inte tid, om man är en modern människa som dels lägger sin själ i jobbet, dels bryr sig om att umgås med sina barn. För det andra gör man det förstås bara för att imponera på andra och kunna lägga upp snygga bilder på Instagram.

DSC_0119Min barndom var fylld av allt det där (brödet, grönsakerna, sylten och saften alltså, inte Instagrambilder). Med en mamma som var hemma tills jag fyllde elva, och därefter aldrig jobbade mer än halvtid, fanns tiden, och hemma i vårt kök doftade det ofta nybakat bröd. Jag hade inte vett att uppskatta det då – föredrog de köpta sirapslimporna jag fick äta hos min bästa kompis.

Som vuxen har jag förstått hur priviligerad jag var, och idag bakar jag det mesta av vårt bröd själv – utan att skämmas för om jag uppfattas som pretto. Jag hinner – dels för att jag prioriterar, dels för att det faktiskt inte alls tar så där lång tid som man kanske tror om man inte har bakat bröd själv – och ibland hjälper barnen till. Om inte annat får de njuta av nybakade rågbullar – och de här ungarna har lite mer vett att uppskatta det de får än jag själv hade. Förutom att det är snabbt, enkelt, billigt – och luktar gudomligt – så blir mitt hembakade bröd helt ekologiskt (att hitta ekologiskt bröd i affären är ofta en utmaning).

DSC_0131

Här ska du nu få receptet på mitt supersnabba jag-tager-vad-jag-haver-bröd.

  • 100 g jäst
  • 1 liter fingervarmt vatten
  • 2 msk olja av valfritt slag
  • ev. sötning i form av en klick honung, lite nyponsoppepulver eller liknande
  • ev. 1-2 dl riven squash, rödbetor eller liknande
  • 4 tsk salt
  • en nypa valfria kryddor, t.ex. basilika eller timjan
  • valfritt mjöl av det jag som råkar finnas i skafferiet, tills degen inte är jättekladdig men inte heller alltför mjölig (ex.vis några dl rågmjöl, havregryn eller grahamsmjöl, och resten rågsikt och/eller vetemjöl, beroende på hur grovt bröd jag vill ha)

Lös upp jästen i lite vatten, tillsätt resten och blanda i övriga ingredienser (tar 5 minuter). Låt jäsa ca 1 timme. Knåda degen och baka ut 32 brödbullar på två plåtar (eller fördela degen i tre smörade och mjölade brödformar, tar max 10 minuter). Låt brödet jäsa 30 minuter och grädda i 8-12 minuter (bullar) eller 25-30 minuter (limpor) i 225 grader. Om du vill att brödet ska bli mjukt ovanpå (utan en hård skorpa) kan du pensla dem med lite vatten precis när de kommit ut ur ugnen. Låt dem svalna på brödgaller och fördela i påsar när de svalnat (tar 5 minuter).

Fast först måste du förstås provsmaka! (Och fattar du nu att det faktiskt inte tar massor av tid att baka bröd?)

DSC_0137

Tips nr.1: Frys bullar eller skurna limpskivor i små påsar, eller frys i större och ta upp några i taget. Till skillnad från köpebröd finns det inga konserveringsmedel, vilket gör att brödet blir torrt ganska fort. Bättre då att ta upp lite varje kväll, så har du alltid färskt bröd till frukosten!

Tips nr. 2: passa på att lyssna på Drömmen om Målajord (eller någon annan podd) medan du bakar!

Maria

Poddavsnitt 26: Jag vaknar och tycker om mina dagar. Ett samtal med Therése Högberg

Poddavsnitt 26 bjuder på ett samtal med Therése Högberg. För ett antal år sedan körde hon slut på sig fullkomligt i sitt jobb som lärare, vilket fick henne att ändra riktning på livet. Ännu en kompassjustering senare har hon hittat riktigt rätt och håller nu på att utbilda sig till bild- och psykoterapeut.

Vi pratar om plikt och lust, om mod, nätverk och kraftkällor, om att älska naturen mitt i stan, om att lyssna inåt – och kunna skilja på våra olika inre röster – och mycket annat spännande.

Maria

Till hjälp i Drömverkstaden

Mycket kan vi göra på egen hand när vi vill jobba mot ett liv där vi utvecklas, expanderar vårt medvetande och kommer alltmer till vår rätt som människor. Vi kan läsa böcker, lyssna på poddsamtal, gå på föreläsningar, reflektera och meditera. Men ibland är det skönt med någon som tar oss i handen och går bredvid oss på vägen mot det okända, hjälper oss att öppna de där dörrarna som vi inte har vågat kika bakom tidigare. Eller som ger oss de där små knuffarna i baken som får oss att komma loss – ett litet steg i taget.DSC_0026

Jag har gjort båda delarna. Å ena sidan läst och lyssnat, mediterat och reflekterat, i mitt eget huvud och i bloggform. Men också fått hjälp på traven – av terapeut, coach och mentor. Alla har sagt att jag nog egentligen inte behövde dem, eftersom jag är så bra på att sätta ord på saker och ting på egen hand. Det må vara så, men jag tror ändå att de har haft stor betydelse.

DSC_0040

Bara det där att uttala sina tankar för någon annan – som inte är ens allra närmaste. Skicka iväg sina reflektioner och låta dem studsa tillbaka från någon annans bollplank. Och så mina samtalscirklar, där jag inte ens fått tillbaka bollen på studs utan bara låtit mina ord få landa där i cirkelns mitt – och dessutom inspirerats av andras perspektiv utan att kommentera eller värdera. Eller som en cirkeldeltagare uttryckte det: “Mina ord lämnas orörda och samtidigt så ovanligt lyssnade på.” Så värdefullt, båda delarna.

DSC_0039 1

Här nedan har jag samlat några tips som du kanske kan ha nytta av – på din väg mot ett liv där du kommer mer till din rätt:

Stöd för att hitta och följa din inre kompass: Att träffa en coach som hjälper dig att ta reda på vart du vill och hur du ska ta dig dit kan vara ett sätt att förverkliga drömmar. I poddavsnitt 14 fick du träffa Ewa Wigenheim som kan ge just den sortens stöd, liksom Maria Gerlofsson, som du kommer att få möta i podden om lite längre fram. Lisa Moraeus (avsnitt 4) jobbar specifikt med att hjälpa egenföretagare att hitta sin röda tråd.

Stöd i skrivande och andra kreativa projekt: Det kan du exempelvis få av min poddgäst Anna Lovind (avsnitt 5) och hennes kurs The Creative Doer eller min poddlyssnare Linda Fredin som erbjuder skrivarkurser, i grupp eller individuellt över nätet.

Företagsmentorsskap: Det här är något för dig som funderar på att starta eget – eller redan har gjort det, men vill komma vidare. Finns både på Nyföretagarcentrum och Almi. Jag gick Almis mentorskapsprogram som adept för några år sedan och fungerar nu som mentor själv för andra året i rad.

DSC_0028Samtals- och studiecirklar: Kanske finns det en cirkel som kan stötta dig just där du bor? Titta igenom det aktuella utbudet från studieförbund. Här i Växjö, där jag verkar, leder jag själv samtalscirklar hos Sensus med fokus på reflektion och livskvalitet. Jag hjälper också gärna till om du själv har en idé för att exempelvis göra något tillsammans med vänner och bekanta, men behöver lite starthjälp. Mer om samtalscirklarna jag jobbar med kan du läsa här.

Ha en fin helg i försommargrönskan!

Maria

DSC_0034