Att hitta hela mig – med reflektion och goda samtal

Inför starten av årets julkalender har jag kikat igenom många gamla blogginlägg jag skrivit, från 2008 och framåt. Det har varit spännande att följa den resan lite utifrån och inse hur mycket som faktiskt har hänt under de här åren. Så mycket jag har lärt mig – om mig själv och om världen runtomkring. Och så mycket bättre jag har blivit på att ta hand om mig, bli hållbar helt enkelt.

För mig har egenreflektion (ofta i skrift) och goda samtal kommit att bli livsviktiga verktyg i min själsliga verktygslåda, något som vi pratar om i min senaste poddintervju – med Karolina Wiell.

Bloggande, bokskrivande, sociala medier, tacksamhetsdagbok och s.k. morgonsidor (att helt enkelt sätta mig och skriva ner vad som far runt i hjärna och hjärta det första jag gör på morgonen) har många gånger hjälpt mig att sätta ord på mina tankar och känslor, i synnerhet när livet utmanat. Att få skriva ur mig – ibland för en mottagare, ibland bara för mig själv – har gjort det lättare att ibland kunna ta ett steg åt sidan och observera vad som händer, se mönster och sortera i tankarna, upptäcka vad just jag behöver just nu – i stället för att bara fastna i grubbel och ältande över det som är svårt.

Särskilt läkande har det varit att just skriva för en mottagare, kanske inte bara för den fina respons jag ofta fått när jag exempelvis vågat dela med mig av sorg, rädsla och sårbarhet, utan också för att det har varit läkande för mig att kunna ge någon annan en smula igenkänning – och trösten i att inte vara ensam.

Skrivandet har också undan för undan gjort mig alltmer trygg i att våga vara hela mig och fått mig att tänka att de som stannar trots oputsade fasader eller åsikter som inte alla delar är de som accepterar mig för den jag är. Och det är de människorna jag vill ha i mitt liv.

De goda samtalen har också kommit att ta stor plats i min vardag, med start just där under åren de första bloggåren, då min vän Sara och jag upptäckte samtalsformen The Circle Way – som handlar om att i tur och ordning lyssna och bli lyssnad på utan att bli avbruten – på kursgården Mundekulla.

Idag får jag framförallt vara en del av de här goda samtalen genom samtalscirklarna jag leder eller deltar i och genom de återkommande incheckningarna med såväl Sara (de gör vi i princip varje vecka) som med några andra vänner i olika grupper. I alla de här sammanhangen får jag både lyssna och bli lyssnad på, och precis som i skrivandet får jag också här vara hela jag, med både mina mörka och ljusa sidor.

Kanske är det till stor del tack vare att jag har de här båda verktygen – reflektionen och de goda samtalen – som jag till skillnad från många andra inte har påverkats så värst mycket av den pågående pandemin, även om jag naturligtvis känner varmt med alla som drabbats på olika sätt. Varken den skrivna reflektionen eller de goda samtalen är något jag har behövt avstå ifrån, även om samtalen mestadels har förts digitalt – några gånger utomhus. Det är jag så innerligt tacksam över.

Vilken plats har reflektion och goda samtal i ditt liv? Kan de verktygen hjälpa dig att hitta hela dig?