Ett gör-det-själv-skafferi, del 1

Uppväxt i ett hem med en mamma som var hemma tills jag fyllde elva, som odlade, bakade nästan allt bröd själv och lagade i princip all mat från grunden, är det egentligen inget konstigt alls för mig, det där “gör det själv”-tänket. Köpebröd var en sällsynt “delikatess” (tyckte jag, utan att uppskatta min mammas arbete) och vårt städskåp saknade det mesta av de produkter som fanns hemma hos mina kompisar. Såpa användes till allt och jag minns hur jag fick tjata mig till att få köpa Klorin för att bleka bort fläckar på mina kläder. I min familj var det så giftfritt som möjligt som gällde. Mamma odlade biodynamiskt långt innan det gick att köpa ekologiska tomater på ICA.

Ändå dröjde det ganska många år av mitt liv innan jag på allvar började intressera mig för det där “gör det själv”-spåret. Jo, bröd har jag nog alltid bakat ganska mycket, på senare år framförallt för att det är så svårt att hitta ekologiskt köpebröd och för att jag är fullkomligt galen i doften av nybakt bröd, och odlat har jag gjort lite sporadiskt sedan vi flyttat ut på landet för tjugo år sedan. Men det är först de sista två-tre åren som min inre kompass pekat ut en viktig riktning i mitt liv – att ta ett litet steg i taget mot att bli mer självförsörjande på frukt och grönt, att handla mindre hel- och halvfabrikat, att tillverka sådant som går att göra själv.

Så hur ska man då hinna med detta mitt i allt livspusslande, kan man undra? Ja, odlandet tar förstås massor av tid, men det har blivit en passion jag inte längre kan tänka mig att vara utan – ingenstans är jag så lycklig som ute i mina land eller växthus med jord under naglarna. Matlagning och bakning i stället för färdigköpt är också lite mer tidskrävande, men ofta mindre än jag trodde innan jag prövat något (obs! gäller icke surdegsbröd…). Det jag framförallt upptäckt ofta är betydligt enklare och snabbare än väntat är tillverkning av diverse industriproducerade matvaror och hygienartiklar, som havremjölk och deodorant.

För mig, liksom för de flesta andra som har valt att bli mer självhushållande och göra-själviga, handlar det om en medveten prioritering av en livsstil som går emot samhällets norm om heltidsarbete, högt tempo och massor av sociala aktiviteter. Både min man och jag jobbar deltid och har oftast lov när barnen är lediga. Det skapar en hel del tid att göra sådant där som – eftersom vi tjänar mycket mindre pengar numera – också lönar sig ekonomiskt. Vi väljer ofta bort sociala evenemang på helgerna och prioriterar “hemmastanning” (begreppet som min syster myntade som barn och som jag älskar), vilket också ger mycket luft i systemet. Jag passar i stället ofta på att tillgodose mitt sociala behov genom att träffa vänner över en lunch eller fika när jag ändå är inne är i stan och jobbar på vardagarna.

Om någon ser på det jag skriver om som en kvinnofälla kan jag förstå det, men i min värld är det verkligen inte så. Min man jobbar deltid precis som jag, precis som i en del av våra vänners och bekantas familjer. Förr i världen var det dessutom han som var hemma längst med barnen, han som jobbade deltid när jag gjorde karriär och jobbade heltid på universitet. Vi har alltid haft ett förhållande där vi försökt lösa det på bästa sätt för oss båda – just då.

Sedan råkar det vara så att jag är mer intresserad av just odling, bakning och matlagning än min man (i andra familjer jag känner är det mannen som har de intressena), medan han gör en massa annat bra härhemma, som att laga allt som går sönder och bygga saker som underlättar för mig. I somras byggde han exempelvis mitt jättefina utomhusodlingsbord, för att inte tala om tunnelväxthuset! Till våren och sommaren ska vi bygga hönshus – tillsammans. Och när det gäller att hitta fiffiga idéer på exempelvis hur man kan städa mer miljövänligt är det minst lika ofta han som hittar dem som jag (eftersom jag tycker städa är aptrist) – han äger exempelvis på bikarbonats- och ättikefronten härhemma. ?

I kommande inlägg har jag tänkt dela med mig av mina bästa tips på sådant jag gör själv, liksom tips jag har samlat upp från vänner och bekanta eller hittat på nätet. På så vis får jag själv en bra samling där jag lätt kan hitta tillbaka till sådant jag kanske behöver kolla upp igen, samtidigt som jag upptäcker nya grejer att pröva.

Jag hoppas verkligen att du som läser ska få glädje och nytta av mitt lilla skafferi, kanske våga testa något du inte gjort tidigare och – precis som jag – upptäcka att mycket var betydligt enklare och mindre tidskrävande än du trodde. Framförallt hoppas jag att du inte ska känna stress eller dåligt samvete – det är verkligen inte min avsikt med de här inläggen. Och så kan det ju vara bra att tänka på att väldigt få människor gör allt själva – det är nog nästan bara Mandelmanns, som jag för övrigt ser om tillsammans med min fjortonåring på kvällarna just nu. Men kanske hittar du en bra idé till något du inte har tänkt på tidigare – i så fall blir jag jätteglad!

Vi hörs snart igen!

Maria

Baka sitt eget bröd – pretto eller praktiskt?

Jag hör ibland hur det raljeras över den som bakar sitt eget bröd själv – eller odlar grönsaker, syltar och saftar. Att det är så fruktansvärt pretto. För det första har man ju verkligen inte tid, om man är en modern människa som dels lägger sin själ i jobbet, dels bryr sig om att umgås med sina barn. För det andra gör man det förstås bara för att imponera på andra och kunna lägga upp snygga bilder på Instagram.

DSC_0119Min barndom var fylld av allt det där (brödet, grönsakerna, sylten och saften alltså, inte Instagrambilder). Med en mamma som var hemma tills jag fyllde elva, och därefter aldrig jobbade mer än halvtid, fanns tiden, och hemma i vårt kök doftade det ofta nybakat bröd. Jag hade inte vett att uppskatta det då – föredrog de köpta sirapslimporna jag fick äta hos min bästa kompis.

Som vuxen har jag förstått hur priviligerad jag var, och idag bakar jag det mesta av vårt bröd själv – utan att skämmas för om jag uppfattas som pretto. Jag hinner – dels för att jag prioriterar, dels för att det faktiskt inte alls tar så där lång tid som man kanske tror om man inte har bakat bröd själv – och ibland hjälper barnen till. Om inte annat får de njuta av nybakade rågbullar – och de här ungarna har lite mer vett att uppskatta det de får än jag själv hade. Förutom att det är snabbt, enkelt, billigt – och luktar gudomligt – så blir mitt hembakade bröd helt ekologiskt (att hitta ekologiskt bröd i affären är ofta en utmaning).

DSC_0131

Här ska du nu få receptet på mitt supersnabba jag-tager-vad-jag-haver-bröd.

  • 100 g jäst
  • 1 liter fingervarmt vatten
  • 2 msk olja av valfritt slag
  • ev. sötning i form av en klick honung, lite nyponsoppepulver eller liknande
  • ev. 1-2 dl riven squash, rödbetor eller liknande
  • 4 tsk salt
  • en nypa valfria kryddor, t.ex. basilika eller timjan
  • valfritt mjöl av det jag som råkar finnas i skafferiet, tills degen inte är jättekladdig men inte heller alltför mjölig (ex.vis några dl rågmjöl, havregryn eller grahamsmjöl, och resten rågsikt och/eller vetemjöl, beroende på hur grovt bröd jag vill ha)

Lös upp jästen i lite vatten, tillsätt resten och blanda i övriga ingredienser (tar 5 minuter). Låt jäsa ca 1 timme. Knåda degen och baka ut 32 brödbullar på två plåtar (eller fördela degen i tre smörade och mjölade brödformar, tar max 10 minuter). Låt brödet jäsa 30 minuter och grädda i 8-12 minuter (bullar) eller 25-30 minuter (limpor) i 225 grader. Om du vill att brödet ska bli mjukt ovanpå (utan en hård skorpa) kan du pensla dem med lite vatten precis när de kommit ut ur ugnen. Låt dem svalna på brödgaller och fördela i påsar när de svalnat (tar 5 minuter).

Fast först måste du förstås provsmaka! (Och fattar du nu att det faktiskt inte tar massor av tid att baka bröd?)

DSC_0137

Tips nr.1: Frys bullar eller skurna limpskivor i små påsar, eller frys i större och ta upp några i taget. Till skillnad från köpebröd finns det inga konserveringsmedel, vilket gör att brödet blir torrt ganska fort. Bättre då att ta upp lite varje kväll, så har du alltid färskt bröd till frukosten!

Tips nr. 2: passa på att lyssna på Drömmen om Målajord (eller någon annan podd) medan du bakar!

Maria