Ett gör-det-själv-skafferi, del 6: i köket

Äntligen börjar livet återgå till det någorlunda normala. Det stora översättningsprojektet är avklarat och boken skickad på tryck, hela familjen har påsklov och jag kommer att ta det lugnare jobbmässigt ett bra tag framöver. Hitta tid för trädgården – där jag bygger nya odlingsbäddar, omskolar försådda plantor och sår på friland .

Det kan låta stressigt, men för mig finns ingen stress i trädgården – odlar gör jag bara för min egen skull, bara för att jag tycker att det är så himla roligt, spännande och avkopplande. Jag älskar att vara utomhus och använda kroppen, en väldigt skön kontrast till alla timmar jag tillbringar vid min dator i jobbet. Att familjen får äta närproducerade, ekologiskt odlade grönsaker efter säsong är en fantastisk bonus.

Trädgården ska vi återvända till i det sista avsnittet av mitt gör-det-själv-skafferi, men i dagens inlägg tänkte jag stanna inomhus och ta en titt på sådant som händer i köket. Här finns det förstås hur mycket som helst att göra själv – om man har tid och lust – så det blir ett låååångt inlägg. Jag hoppas att du som orkar läsa (eller snabbläddra) kan hitta i alla fall något som intresserar och inspirerar dig. Först kommer mina egna gör-det-själv- och tager-vad-man-haver-favoriter och de presenteras helt enkelt i bokstadsordning, eftersom jag inte lyckades hitta någon bättre struktur på dem.

FRYSA IN I ISKUBSLÅDOR: Det här är  säkert självklart för jättemånga, men jag har inte förrän alldeles nyligen insett hur fiffigt det är att frysa in sådant som man ibland bara använder lite grann av, och som inte håller sig så länge i kylskåpet, i iskubslådor. Exempelvis fick jag jättemycket tomatpuré från Kung Markatta när jag vann en låda av deras produkter i en tävling för ett tag sedan. Det blev också en massa grädde över efter min femtioårsfest i höstas – den önskar jag verkligen att jag fryst i kuber i stället för i de stora 5 dl-förpackningarna. Så mycket smidigare att kunna tina lite i taget!

GRANOLA-MÜSLI på Elsies vis gör jag numera alltid själv, sedan jag fick detta goda (och nyttiga) recept från min vän Saras svärmor. Jag blandar 5 dl rågflingor, 5 dl havregryn, 2 dl solrosfrön, 2 dl vatten och 3/4 dl rapsolja noggrant i en bunke. Brer sedan ut blandningen på en plåt och låter den stå i ugnen ca 30 minuter (rör om några gånger under den tiden så att det inte bildas stora klumpar). Därefter får granolan svalna innan jag blandar i 1 dl hackade mandlar, 1 dl kokosflingor,  1 dl linfrön och 1 dl russin. Jag gör förresten oftast dubbel sats när jag ändå är igång, så fyller det hela min stora pepparkaksburk och räcker läääänge.

GUBBRÖRA: Det här är en av mina favoriter bland tager-vad-man-haver-luncher när jag jobbar hemma och vill fixa något som både går snabbt och som det i princip alltid finns ingredienser till hemma. Eftersom jag är enda sillätaren i familjen brukar det bli några burkar stående efter storhelgerna, och sill håller sig ju länge. Jag kokar ett ägg eller två, tärnar ett äpple, hackar en röd eller gul lök och så joxar ihop med lite grekisk yoghurt och senap. Klart! Ibland finns det några andra skojiga rester att blanda i (efter födelsedagskalaset exempelvis en quinoa-sallad) och då får det också följa med ner i röran.

HALOUMI: Det här är kanske inte precis ett enkelt-och-snabbt-tips, men oj så kul det är att göra egen haloumi efter Marie Mandelmanns recept. Själva processen tar visserligen några timmar, men det är mest väntetid då man kan ägna sig åt annat, så den effektiva arbetstiden är nog snarare en halvtimme. Några egna kommentarer till receptet: (1) Jag har köpt 5 liter lågpastöriserad mjölk (alltså halva mängden jämfört med receptet) i vår REKO-ring (men kolla annars med någon bonde i din närhet om hen har att sälja) och löpe på apoteket. Har hört att det ska gå att göra på vanlig köpemjölk också men har inte testat själv. (2) Se till att använda en fungerande stektermometer. Det gjorde jag inte första gången, vilket innebar att mjölken flera gånger blev för varm och måste stå på svalning, och det gjorde processen betydligt mer långdragen även om resultatet blev bra ändå. (3) Jag lägger en silduk (eller gammal tygblöja) i durkslaget och hänger sedan upp den med osten i exempelvis i en dörrknopp ovanför diskbänken så att den får rinner av. (4) Kom ihåg att gnida in haloumin med rejält med salt, annars blir det inte mycket smak på den. (5) Vasslen som blir över använder jag sedan som degspad till brödbak, i stället för vatten eller mjölk – blir jättegott (och vasslen går att frysa in om jag vill spara den till senare).

HAMBURGER- OCH KORVBRÖD man köper i affären är ju ganska svampigt och tråkigt. Jag hittade ett bra recept på hamburgerbröd här och tänker att det borde gå fint att använda till korvbröd också.

HAVREMJÖLK är något som vi började använda för många år sedan, långt innan vi själva började dra ner på komjölken av miljöskäl, eftersom ett av barnen under en tid var allergisk mot mjölkprotein. Det smakar precis som vanlig mjölk i pannkakor, våfflor, kanelbullar, bechamelsås till lasagnen – ja vad som helst där man hettar upp mjölken och det ändå finns någon typ av mjöl  inblandat (eftersom havren ger lite mjölsmak). Men att det var så himla enkelt att göra egen havremjölk upptäckte jag först för några månader sedan. Numera spar vi både pengar, transporter och förpackningar på det viset. Jag mixar helt enkelt 3 dl havregryn och en liter vatten tillsammans med en matsked olja och lite salt i en matberedare. Häller därefter alltihop i en silduk på ben (en sådan som man gör saft i) och så får det stå över en degbunke och rinna av en stund (jag rör lite ibland för att all vätska ska ta sig igenom duken). Klart! Förvaras i kylskåp och håller sig i några dagar om du inte använder allt på en gång (exakt hur länge vet jag inte, eftersom det brukar gå åt ganska fort hos oss). Gojset som blir över i silduken använder jag i brödbak eller i stället för ströbröd och mjölk till olika sorters biffar och bollar (våra favoriter är rödbetsbiffar, lammfärsbiffar – på färs från REKO-ringen – och bollar på Anammafärs, som även barnen tycker smakar precis som köttbullar med mycket kryddpeppar i smeten).

KAJSA WARG-BRÖDET har jag tipsat om tidigare, men jag tar det igen, eftersom det är så himla enkelt. Jag smular 50 gram jäst och blandar med en liter degspad (vatten, mjölk, havremjölk – eller vassle från haloumitillverkning!), 1 msk olja, 2 tsk salt, ibland en klick honung och så någon örtkrydda, t.ex. timjan, basilika eller oregano (oftast gör jag dubbel sats). Sedan fyller jag på med mjöl, beroende på vad jag har hemma och om jag vill baka ganska ljust eller mörkare bröd – ofta några dl rågmjöl, rågsikt, havre eller graham och så resten vetemjöl. Har jag några gamla rödbetor som börjar se ledsna ut går de jättebra att riva ner – då blir framförallt degen otroligt häftigt rosa (det mesta av färgen försvinner tyvärr – eller kanske turligt nog? – i ugnen sen). Jag låter den jäsa i någon timme och bakar sedan ut bullar eller lägger degen i avlånga bakformar. Jäser därefter ytterligare en halvtimme. Sedan gräddar jag i 225 grader, bullar 10-15 minuter, bakformar något längre.

PESTOSNURRORNA från (tror jag) ICA:s medlemstidning Buffé som tagit vår familj med storm måste jag bara tipsa om, eftersom mina ganska så kräsna barn i dem både hittat ett bra mellanmål (att t.ex. ta med till skolan om man har utflykt eller en extra lång dag) och motivation till att äta soppa varje vecka (även om vi såklart inte har snurrorna på bordet varje gång). Jag gör en enkel pizzadeg på 50 gram jäst, en liter ljummet vatten, 2 msk olja, 2 tsk salt, några dl grahamsmjöl och resten vetemjöl. När degen jäst 30 minuter kavlar jag ut två plattor, brer på pesto och lägger på riven ost (går fint med veganost som vi använder mycket härhemma) på halva plattorna. Sedan viker jag den tomma delen över den fyllda och skär remsor som jag snurrar lite, penslar på ägg och jäser 30 minuter till. Gräddar sedan i 225 grader tills snurrorna fått fin färg. Yummie!

RÖDBETSBLAST som jag tidigare slängde använder jag nu till pesto och smoothies (går också fint att förvälla och frysa in om jag inte behöver den direkt). Svinmålla (som växer som ogräs) har jag också använt. Båda funkar (och smakar) ungefär som spenat. Svinmållans frön kan dessutom torkas och användas som quinoa – de är släkt.

STRÖBRÖD kom jag på att jag kunde göra eget när jag råkat glömma bort kex i skafferiet som blivit gamla och tråkiga. Bara att mortla och lägga på burk så var det klart. Funkar fint för alltifrån sockerkakor till biffsmet.

TACOKRYDDA gör jag själv numera, ungefär efter det här receptet. Jag kom på att tacofärsen (som vi gör på Anammas vegofärs) blir extra god om jag blandar i lite tomatpuré också (till exempel ett par kuber från frysen).

VATTEN PÅ GLASFLASKA I KYLEN började vi använda i somras, när vi var så rädda för att vår brunn skulle sina. Tidigare brukade vi hälla upp en kanna vatten varje gång vi skulle äta, och så hällde vi ofta ut det som inte gick åt i vasken (någon gång ibland i vattenkannan). Så himla onödigt! Numera ligger det alltid en flaska på kylning, så har vi jättegott iskallt vatten, som varken smakar plats eller kylskåp, eftersom vi har det i en glasflaska med snäppkork.

ÖRTSALT gör jag av diverse grönt från trädgården (kryddor, rödbetsplast och annat) som jag mixar och blandar med havssalt och sedan använder till allt möjligt. Supergott!

Jag tänkte också tipsa om att sy egna påsar att använda när man handlar frukt och grönsaker av gamla stuvbitar. Gillar du inte att sy själv kanske du kan önska dig i födelsedagspresent av någon som gör det? Så gjorde jag själv av min svärmor och lagom till min femtioårsdag kom det ett paket med jättefina påsar som hon hade sytt av mina gamla tyger (en del med bortåt trettio år på nacken) och trätt snören i så man kan dra åt upptill.

***

Som om nu inte detta vore nog kommer här också några fiffiga tips från vänner som hörsammade min efterlysning:

Lena gör eget Bregott av smör och olja (här hittade jag ett recept) och groddar av alfaalfafrön. Bakar surdegsbullar [det här med surdeg håller jag själv på att utforska, men har inte lyckats få till en bra grund än – får återkomma när/om jag lyckas!] där hon pytsar i lite av varje som pumpamos, nässlor, slattar av olika torrvaror. Torkar bär och frukt till godis och müsli. Gör tomatröra som hon fryser tillsammans med diverse som behöver gå åt i skördetid, t.ex. squash. Här är min poddgäst Sara Bäckmos recept på sådan ibland kallad “snålröra”

Camilla gör ibland grönsaksjuice (av exempelvis rödbeta, grönkål, spenat, morot). Resterna som blir kvar i råsaftscentrifugen fryser hon in i lagom portioner för att kunna ha i när hon bakar bröd, gör grönsaksbiffar, färssås osv. När hon gör egen Kefir och vill ha den tjockare låter hon vasslen rinna av. Den fryser hon in och har som degvätska eller blandar i juice och låter stå några dagar tills det blir kolsyrat.

Daniel berättar att vid brännskada tar han genast på äggvita, låter det stelna och upprepar ett par gånger så slipper man blåsor och smärta. Extra skönt om äggen är i kylen då det svalkar, men inget måste. Det här minns jag att min mamma gjorde med oss när vi var små också, men det hade jag glömt bort, så tack Daniel för påminnelsen!

Ingelas bästa tips på temat kök är att odla maten själv! Här har jag en förebild och odlarkompis som jag lär mig mycket av. I nästa blogginlägg ska vi ta oss ut i grönsaksodlingarna och samla några fiffiga tips där. Snart kommer också ett pinfärskt poddavsnitt där du får höra mig och Ingela i ett samtal om odlandet och livet.

Och så till sist, ett tips från Ewa: att stöpa sin egna ljus av ljusstumpar. Det här har vi gjort i min familj också ända sedan jag var bebis (jag tog över traditionen när min egen familj flyttade till hus) – och vi gör det alltid i köket, så därför får det vara med i det här inlägget. Återigen inget enkelt quick fix, men väldigt roligt.

Så här gör vi i min familj:

(1) Vi klipper köpta veckar (kan köpas lösa eller följer med ljusmassa) i längder som är lite längre än längden på ljusen (kanske 5 cm extra). Dessa knyter vi fast med någon fiffig knop (kanske dubbelt halvslag?), 4-5 på varje pinne -i min familj använder vi gamla cykelekrar, eftersom min pappa var cykelhandlare. Pinnarna (eller snarare ekrarna då) hänger vi sedan mellan två långa fyrkantsstavar i vår kökssoffa (som vi först lagt tidningar i för att inte förstöra den, bra att lägga lite på golvet också).

(2) Vi klipper bort det svarta på vekarna från alla ljusstumpar och smälter dem. Man brukar rekommendera att detta görs i vattenbad, även om vi inte brukar gör det. När stearinet har smält fiskar vi upp vekarna med en tesil. Om stearinet från stumparna inte räcker kompletterar vi med ljusmassa, köpt i en färgaffär eller på Panduro.

(3) Vi kokar upp massor av vatten och häller i en stor (urtvättad) plåthink som står på en pall, och så fyller vi på med det flytande stearinet de sista centimetrarna i hinken. Här får vi sedan fortsätta fylla på då och då under hela stöpningen, mer och mer ju längre in i processen vi kommer, eftersom det går åt mer längre fram.

(4) Vi doppar snabbt varje pinne med vekar ner i hinken och låter den rinna av innan vi hänger tillbaka den. Och så där håller vi på, tills ljusen är så tjocka som vi vill ha dem. Då och då klipper vi av droppformationerna längst ner och smälter igen. Vill man få riktigt raka ljus kan man knyta tyngder längst ner, men det gör inte vi. Tycker det är lite av charmen, att inte ljusen är så där perfekta.

OBS! Några viktiga saker att tänka på: att inte utsätta rummet för drag och att låta ljusen svalna lite mellan varje doppomgång, annars smälter stearinet som fastnat. Båda de här sakerna gör annars lätt ljusen knöggliga. Och så är det förstås jätteviktigt att ha koll på det smältande stearinet så att det inte börjar brinna – det har faktiskt aldrig hänt under de  femtio år jag hållit på.

Vi är inga experter på ljusstöpning, utan gör som sagt inte riktigt efter regelboken, men vill du lära dig mer om detta så finns det massor av information att googla fram. Och min kompis Linda i Skåne (som jag poddpratar med här) håller kurser i ljusstöpning!

Nu hoppas jag verkligen att du som läst inte har blivit stressad av alla tips på vad man kan göra, utan i stället fått inspiration till att kanske testa en grej som du inte har gjort innan. Och om du själv har några tips med kökstema som du skulle vilja dela med dig av är du varmt välkommen att berätta om dem – antingen direkt här på bloggen eller på Drömmen om Målajords Facebooksida.

Maria

Drömkorn 9: En magisk plats där allt är möjligt. Ett samtal med Sofia Aifos

I Drömmen om Målajords nionde Drömkorn får du några glimtar ur mitt poddsamtal med Sofia Aifos som driver den vegetariska restaurangen Sájvva i Malmö. Det handlar om att förverkliga drömmar, om att ha ett öppet sinne i stället för att låsa fast sig vid en vision, om att jobba tillsammans med någon som står en nära och om att emellanåt påminna sig om varför man gör det man gör, vad som egentligen är grunden.

***

Drömkorn finns både som film och ljudfil:

Här kan du lyssna på hela poddsamtalet med Sofia:

Maria

Poddavsnitt 78. Att växla om och lita till processen. Ett samtal med Mimmi och Daniel Edlund Lowejko

Foto: Abigail Sykes

Här kommer min julklapp till er poddlyssnare: ett väldigt fint samtal med Mimmi och Daniel Edlund Lowejko som driver företaget Omväxling, där de lagar mat med utgångspunkt i mina egna nyckelord – kreativitet och hållbarhet. Det handlar om att ställa om och växla spår, om att reflektera och göra medvetna val, om att klara sig på väldigt lite, om olika sätt att skapa opinion och om att vara två pusselbitar som passar så bra ihop att man alltid vill vara tillsammans. Och så får du veta vad en REKO-ring är för någonting. Ha nu en riktigt fin jul- och nyårshelg!

Maria

Poddavsnitt 50: Det blir trend att var hållbar! Ett samtal med Rebecka Carlsson och Ida Högberg

Femtioavsnittsjubileum – tjoho! 🙂 Här får du träffa Rebecka Carlsson och Ida Högberg, grundare av Gigafood, som vill frälsa världen med hållbarhetstänk och god veganmat.

Ida har en bakgrund som musikalartist och skådespelare, medan Rebecka jobbat mycket politiskt, bland annat som språkrör för Grön Ungdom och som rådgivare till klimat- och miljöministern Åsa Romson.

Vårt samtal handlar om engagemang och passion, om kompletterande kompetenser, om klimatångest och planetlust och om när hållbarhet blir något självklart och spännande. Missa inte det!

Maria

Poddavsnitt 31: Att följa känslan när man är inspirerad. Ett samtal med Selina Hami

En solig aprildag tog jag tunnelbanan till en del av Stockholm jag inte besökt tidigare, för att träffa Selina Hami, min poddgäst i avsnitt 31. Selina har alltid varit bra på att lita på sitt hjärta och sin magkänsla.

Drömmen om ett mer hållbart samhälle har lett till hennes arbete, i Selina’s Organics, med att få oss att ifrågasätta dagens matproduktion och -konsumtion och på ett inspirerande sätt sprida insikten om att vegansk mat kan vara både välsmakande och vacker.

Längtan efter att göra konkret skillnad på sitt eget sätt har också tagit Selina till Syrien, där en del av hennes familj lever, för att bidra med just det som är en sådan central del i hennes liv: mat. Ett annat syfte med matprojekten har varit att berätta vanliga människors historia, den som finns bakom de opersonliga siffror och begrepp vi tar del av i media.

Innan vi skiljdes åt bjöd Selina mig på ett smakprov av sin fantastiska veganska mat, en rätt från Mellanöstern som kallas fatteh, och som vi testat en variant av hemma i Målajord i sommar, som en del av vårt internationella matprojekt. Mycket uppskattat!

Maria

Poddavsnitt 29: Kärlek och lek. Ett samtal med Pia och Dennis Kammeborn

Mitt i den svenska sommaren kommer här mitt poddsamtal med Pia och Dennis Kammeborn, drottning och kung i kungariket Kammebornia, vars valspråk är Love and Play.

Om hur det tar sig uttryck i deras dagliga liv, om magi och skönhet mitt i vardagen, om att våga prata om det svåra även om vi fokuserar på det goda i livet – och så lite stickning och mycket annat – samtalar vi i detta det hittills längsta avsnittet i Drömmen om Målajords historia.

Maria

Inspiration i sommartråkköket

Sommarlov och semester är underbart – färre tider att passa, mer utrymme för kroppsarbete och gemenskap. Men det är en sjuhelvetes massa mat som ska lagas när hela familjen plötsligt är hemma DSC_0003precis hela tiden. Därför har vi de senaste åren försökte hitta på lite nytt kring matlagningen för att det ska bli en smula roligare. Årets sommarlovsköksutmaning är att laga mat från en massa olika länder. Vi fyller på listan efterhand.

Det kan antingen handla om att laga något vi redan brukar göra – men på ett mer traditionellt sätt, exempelvis italiensk pizza och mexikanska tacos, inte Svennebanan Style. Men framförallt vill vi upptäcka och testa maträtter som vi inte har prövat (eller som i alla fall inte alla familjemedlemmar har prövat) tidigare.

DSC_0028Barnen är med i alltifrån planering till matlagning, och om möjligt spelar vi musik från det aktuella landet och pratar om det medan vi äter.

Hittills har vi lagat sushi och ratatouille. Till den senare lyssnade vi på La Marseillaise och mor i huset berättade om äventyr från ungdomliga tågluffar och gatumusikantturnéer i Frankrike. Har du tips på maträtter som du absolut tycker att vi borde testa – helst utan kött (eller möjligt att göra vegetariskt, eller med fisk/skaldjur)? Tipsa oss gärna!

Maria

DSC_0045

DSC_0050DSC_0020DSC_0036

 

Baka sitt eget bröd – pretto eller praktiskt?

Jag hör ibland hur det raljeras över den som bakar sitt eget bröd själv – eller odlar grönsaker, syltar och saftar. Att det är så fruktansvärt pretto. För det första har man ju verkligen inte tid, om man är en modern människa som dels lägger sin själ i jobbet, dels bryr sig om att umgås med sina barn. För det andra gör man det förstås bara för att imponera på andra och kunna lägga upp snygga bilder på Instagram.

DSC_0119Min barndom var fylld av allt det där (brödet, grönsakerna, sylten och saften alltså, inte Instagrambilder). Med en mamma som var hemma tills jag fyllde elva, och därefter aldrig jobbade mer än halvtid, fanns tiden, och hemma i vårt kök doftade det ofta nybakat bröd. Jag hade inte vett att uppskatta det då – föredrog de köpta sirapslimporna jag fick äta hos min bästa kompis.

Som vuxen har jag förstått hur priviligerad jag var, och idag bakar jag det mesta av vårt bröd själv – utan att skämmas för om jag uppfattas som pretto. Jag hinner – dels för att jag prioriterar, dels för att det faktiskt inte alls tar så där lång tid som man kanske tror om man inte har bakat bröd själv – och ibland hjälper barnen till. Om inte annat får de njuta av nybakade rågbullar – och de här ungarna har lite mer vett att uppskatta det de får än jag själv hade. Förutom att det är snabbt, enkelt, billigt – och luktar gudomligt – så blir mitt hembakade bröd helt ekologiskt (att hitta ekologiskt bröd i affären är ofta en utmaning).

DSC_0131

Här ska du nu få receptet på mitt supersnabba jag-tager-vad-jag-haver-bröd.

  • 100 g jäst
  • 1 liter fingervarmt vatten
  • 2 msk olja av valfritt slag
  • ev. sötning i form av en klick honung, lite nyponsoppepulver eller liknande
  • ev. 1-2 dl riven squash, rödbetor eller liknande
  • 4 tsk salt
  • en nypa valfria kryddor, t.ex. basilika eller timjan
  • valfritt mjöl av det jag som råkar finnas i skafferiet, tills degen inte är jättekladdig men inte heller alltför mjölig (ex.vis några dl rågmjöl, havregryn eller grahamsmjöl, och resten rågsikt och/eller vetemjöl, beroende på hur grovt bröd jag vill ha)

Lös upp jästen i lite vatten, tillsätt resten och blanda i övriga ingredienser (tar 5 minuter). Låt jäsa ca 1 timme. Knåda degen och baka ut 32 brödbullar på två plåtar (eller fördela degen i tre smörade och mjölade brödformar, tar max 10 minuter). Låt brödet jäsa 30 minuter och grädda i 8-12 minuter (bullar) eller 25-30 minuter (limpor) i 225 grader. Om du vill att brödet ska bli mjukt ovanpå (utan en hård skorpa) kan du pensla dem med lite vatten precis när de kommit ut ur ugnen. Låt dem svalna på brödgaller och fördela i påsar när de svalnat (tar 5 minuter).

Fast först måste du förstås provsmaka! (Och fattar du nu att det faktiskt inte tar massor av tid att baka bröd?)

DSC_0137

Tips nr.1: Frys bullar eller skurna limpskivor i små påsar, eller frys i större och ta upp några i taget. Till skillnad från köpebröd finns det inga konserveringsmedel, vilket gör att brödet blir torrt ganska fort. Bättre då att ta upp lite varje kväll, så har du alltid färskt bröd till frukosten!

Tips nr. 2: passa på att lyssna på Drömmen om Målajord (eller någon annan podd) medan du bakar!

Maria